Under de många hundra år som hinduismen existerat har den förändrats på många olika sätt. Skulle ni vilja säga att det är samma religion som beskrivs i vedaskrifterna för 2.500 år sedan, och den som finns i hinduismens olika bhaktiströmningar idag? Vad gör att det kan kallas för en och samma religion, och vad gör att det går att säga att det är olika religioner?
Ibland kallas hinduismen en inklusiv religion. Den kan ta upp, inkludera, många olika religioners tankar. Den berömde Mahatma Ghandi kunde säga att han var hindu, men också kristen, buddhist och muslim. Skiljer det sig från andra religioner? Vilka religioner uppfattar ni som exklusiva, som inte kan blandas med andra utan att förlora sin särart?
Om Gudar 1. Vilka skäl finns det för att kalla hinduismen polyteistisk? Vilka skäl att kalla den monoteistisk? Vilka skäl att kalla den panteistisk?
Om läran Ett sätt att beskriva hinduismen är att beskriva dess lära. Grundläggande i det hinduiska sättet att beskriva tillvaron är tron på reinkarnationen, återfödelsen. Reinkarnationen kan beskrivas som ett sätt att förstå tillvaron som cyklisk. Den går i cirklar, så att säga, om och om igen i evighet.
2. Blir det någon skillnad för hur man lever om man ser historien som något som har en riktning och mening, eller om man tror att allt hela tiden återgår till hur det var innan?
Om traditioner 3. Längst ned i kastsystemet finns daliterna. De är ”de oberörbara”, ”de nedkastade”. Mahatma Ghandi kallade dem hari-jans: ”Guds barn”. De är i särskilt behov av skydd. Vilka grupper motsvarar daliterna i Sverige? Någon har sagt: ”Ett samhälle kan bedömas utifrån hur det tar hand om sina svagaste”. Vad kan vi göra för att få dessa grupper att bli betraktade som hari-jans istället för oberörbara och nedkastade?
Om stadier 4. För en man finns det traditionellt fyra livsstadier inom hinduismen. Vilka? Går det att säga att det finns uttalade eller inte uttalade livsstadier också i Sverige? Ser vi barn, ungdom, vuxen och ålderdom på olika sätt? Har de olika uppgifter?